Avhandlingar

Rapporter och avhandlingar

Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder
Slutbetänkande av Nationell Psykiatrisamordning Stockholm 2006
Hela slutbetänkandet. Över 5 MB.

Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Anders Miltons OH-material när Slutbetänkandet presenterades för pressen

Så vill vi ha det Patient-, brukar- och anhörignätverkets krav på framtida vård, stöd och behandling inom psykiatriområdet I detta dokument har vi i patient-, brukar- och anhörignätverket på psykiatrisamordningens uppdrag formulerat hur vi vill att vård, stöd och behandling inom psykiatriområdet ska vara utformade i framtiden.

Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder Slutrapport från en nationell tillsyn 2002–2004
Socialstyrelsen har tillsammans med länsstyrelserna gjort en kraftsamling av tillsynen över kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder under åren 2002–2004. Tillsynen har skett inom ramen för Nationellt program för tillsyn över socialtjänsten.
Rapporten ger svar på de fyra huvudfrågor som har ansetts vara centrala för tillsynen. De är: 1. Tar kommunerna sitt ansvar för att skaffa sig kännedom om personer med psykiska funktionshinder och nå de personer som har behov av socialtjänstens insatser? 2. Tar kommunerna sitt ansvar att styra och planera sin verksamhet för personer med psykiska funktionshinder? 3. Tar kommunerna sitt ansvar att tillhandahålla ett varierat utbud av insatser med god kvalitet? 4. Tar kommunerna sitt ansvar för att enskilda personer med psykiska funktionshinder får ett behovsstyrt, samordnat och rättssäkert stöd?

Sociala arbetskooperativ Funktionshindrades möjligheter till arbete genom sociala arbetskooperativ.
Strukturella förutsättningar i Sverige, Storbritannien och Italien Syftet med rapporten är att beskriva och avgränsa de sociala arbetskooperativen i Sverige i förhållande till liknande verksamheter inom den sociala ekonomin. Dessutom görs en jämförelse med utvecklingen i Italien och Storbritannien. Tyngdpunkten ligger på en analys av hur det samhälleliga stödet är organiserat och vilka faktorer som befrämjar funktions- och arbetshindrades möjligheter att skapa sig ett arbete genom sociala arbetskooperativ.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2006/07:SfU1 Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet Riksdagen avslår motion 2006/07:Sf244 där Jan Ertsborn (fp) begärs regelförändringar så att statliga medel hos Försäkringskassan och Ams kan användas till att stödja den verksamhet med arbetsrehabilitering av psykiskt långtidssjuka som pågår på Fontänhusen i Sverige. Fontänhusen bedriver i sin verksamhet med psykiskt sjuka personer bl.a. arbetslivsinriktad rehabilitering i form av s.k. övergångsarbeten innebärande halvtidsarbete med marknadsmässiga löner under viss tid. Utskottet noterar att rehabiliteringsinsatser för enskilda kan upphandlas inom ramen för lagen om finansiell samordning. Utskottet kan inte ställa sig bakom att särskilda medel inom socialförsäkringen ska avsättas för den verksamhet som bedrivs inom Fontänhusen. Med det anförda avstyrks motion Sf244. 2006/07:Sf244 av Jan Ertsborn (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionenanförs om erforderliga regelförändringar så att statliga medel hos Försäkringskassan och Arbetsmarknadsstyrelsen kan användas till att stödja den verksamhet med arbetsrehabilitering av psykiskt långtidssjuka som pågår på Fontänhusen i Sverige.

Rehabiliterings- och självhjälpsinsatser för och av personer med psykisk sjukdom
En kvalitativ studie av Fountain House Stockholm
Magnus Karlsson är fil.dr. i socialt arbete, forskare och lärare vid Ersta Sköndal högskola. Han har studerat organisationer i det civila samhället, framförallt självhjälpsgrupper och självhjälpsorganisationer i Sverige och USA.

Medlemmar på lika villkor?
En genusstudie av Fountain House Stockholm
Examensuppsats Socialt arbete 10 poäng, vårterminen 2005, Charlotte Selin, Ulla Östman Ersta Sköndal Högskola, Institutionen för socialt arbete. Socionomprogrammet 160 poäng.

Kartläggning av verksamheten vid fontänhuset i Örebro

Fountain House, en möjlig modell för empowerment?
En deltagarorigenterad studie på Göteborgsfontänen 2001, ett klubbhus enligt Fountain House-modellen
Av: Christina Norman i samarbete med forskarcirkeln
2001, Göteborgs Universitet

	Kärnhuset - ett sätt att leva En studie av Fontänhus-rörelsen Av: Ulrika Bertilsson & Anna-Karin Åhrman Januari 2000, Högskolan i Halmstad
Kärnhusets rekommendation Berilssons och Åhrmans arbete förtjänar att läsas i sin helhet, men vi vill i första hand rekommendera: avsnitt 6 EMPERI sid 23-46 avsnitt 8 VÅRA RESULTAT KONTRA MEEWISSES RESULTAT sid 66-68 avsnitt 9 SLUTDISKUSSION sid 69-75 avsnitt 4 och 5 FOUNTAIN HOUSERÖRELSEN och KÄRNHUSET sid 13-22 Dessa avsnitt tycker vi ger en bra bild av hur det är att ha psykiska problem samt hur Kärnhuset och Fountain House fungerar.
	Fontänhuset i Örebro beskrivning och utvärdering av verksamheten Av: Joakim Laitinen, Högskolan i Örebro, Institutionen för samhällsvetenskap, avdelningen för psykologi.
Detta är en sammanfattning och analys av en studie med samma titel D-uppsats i psykologi, fdjk (61-80p), VT 1997. Hela studien kan rekvireras från Fontänhuset Örebro, 019-320520. Handledare: Tomas Berggren
	Visst lönar sig rehabilitering Sammanfattning, resultat, slutsats 5 sidor
Försäkringskassan, kommunerna, landstinget och Länsarbetsnämnden i Västernorrland satsade under 1995 till 1998 på att genomföra ett Psyk-projekt. En samhällsekonomisk utvärdering visar att projektet inte bara nått sina uppsatta mål, utan även varit en bra affär för samhället. Projektet genomfördes med hjälp av Samhall Resurs AB, som utförare och rehabgrupper bestående av representanter för övriga aktörer. Efter att projektet avslutats genomfördes en oberoende utvärdering där det framkom att projektet varit framgångsrikt. Men i den totala bilden saknades en ekonomisk utvärdering av de effekter som uppstått på aktörsnivå, så väl som på samhällsnivå. Samhall Resurs AB har med hjälp av datorstödet Sampop genomfört en sådan samhällsekonomisk utvärdering. Resultatet är att projektet inte bara nått sina uppsatta mål, utan även varit en bra affär för samhället.
	Sampop - ett verktyg för beräkning av samhällsvinst Rapporten 41 sidor
Samhall Resurs AB har under de senaste åren intresserat sig allt mer för personal- och rehabiliteringsekonomi. Intresset har nu lett till att ett verktyg/datorstöd, Sampop, är utvecklat. Verktyget kan beräkna samhällsekonomiska effekter av insatser på individnivå. Sampop utvecklades av Samhall Resurs AB, i samarbete med Claes Malmquist, ekonomikonsult med inriktning på rehabfrågor.