Socioekonomisk utvärdering

Sveriges Fontänhus Riksförbund är en del av en världsomfattande organisation med representation i över 30 länder. Runt om i världen finns över 300 fontänhus, vilka stödjer människor som lever med psykisk ohälsa. Sveriges Fontänhus Riksförbund arbetar för att skapa en gemensam plattform för Sveriges 13 befintliga fontänhus samt arbetar för att starta nya fontänhus.

Payoff har fått i uppdrag av Sveriges Fontänhus Riksförbund att genomföra en extern utvärdering av fontänhusens verksamhet i Sverige, med fokus på de samhällsekonomiska effekter som verksamheten skapar.

Generellt är det utvärderingens uppfattning att:

• Medlemmarna på fontänhusen får ett effektivt stöd för att deras mående ska förbättras och att det leder till betydligt förbättrad upplevd hälsa samt betydligt minskat behov av stöd från sjukvården.

• Flera medlemmar får ett så effektivt stöd att de klarar av att ta tydliga steg mot arbete, studier och egenförsörjning. Grunden för detta arbete finns inom ramen för verksamhetens 37 riktlinjer, där strukturen kring den Arbetsinriktade dagen spelar en viktig roll.

• Medlemmarna beskriver att de som helhet är mycket nöjda med det stöd som de får från fontänhusen och flera av de intervjuade individerna har berättat att stödet har varit direkt livsavgörande.

• Den samhällsekonomiska utvärderingen visar på hög lönsamhet samt att återbetalningstiden är kort. Huvudorsakerna är att insatsen kostar relativt lite i förhållande till de resultat som skapas i form av minskad förbrukning av sjukvård och andra samhällsresurser samt den ökade andelen av medlemmarna som klarar av arbete och studier. Både kommunen, regionen och staten får en positiv samhällsekonomisk lönsamhet. Återbetalningstiden på samhällsnivå är sju månader, vilket indikerar att fontänhusen är en effektiv insats för målgruppen.

När medlemmarna först kommer i kontakt med fontänhusen mår de allra flesta dåligt el- ler mycket dåligt. De flesta arbetar inte, har stora behov av stöd och förbrukar omfattande resurser inom vården, främst inom psykiatrin. Däremot är det bara ungefär hälften av medlemmarna som har stöd från socialtjänsten, främst boendestöd. När det gäller med- lemmarnas försörjning sker den till absolut största delen genom olika typer av bidrag, framför allt sjukpenning och sjukersättning. Även försörjningsstöd och aktivitetsstöd fö- rekommer i relativt stor omfattning.

När utvärderingen ställer frågor till medlemmarna kring hur deras situation har utveck- lats och hur de mår idag visar det sig att måendet har förbättrats radikalt.

Medlemmar upplever dessutom att det förbättrade måendet börjar förbättras relativt snabbt efter de första kontakterna med fontänhuset. Över hälften av medlemmarna be- skriver att måendet börjar förbättras redan under första halvåret, varav knappt en tredje- del upplever en förbättring redan under första månaden.

Det är tydligt att fontänhusens stöd till medlemmarna har stor påverkan på deras liv och mående. I diagrammet nedan beskrivs fördelningen mellan de vanligaste alternativen till vad fontänhusen har betytt för medlemmarna. Flera alternativ kunde väljas när medlem- marna besvarade frågan.

Påverkan på arbetssituation och behov av sjukvård

När det gäller uppföljning av hur utvecklingen har sett ut för medlemmarna, avseende ar- bete, har vi ställt frågan utifrån att det är cirka två år sedan respondenterna inledde sin kontakt med fontänhusen. Idag arbetar 20 procent av medlemmarna i någon omfattning, varav 12 procent arbetar heltid. Samtidigt finns det en stor grupp, cirka var tredje med- lem, som anger att hen fortfarande inte har några planer på att börja arbeta.

Hälften av alla medlemmar uppger att de idag mår så pass mycket bättre att deras behov av stöd från sjukvården har minskat. Samtidigt beskriver tio procent av medlemmarna att de idag förbrukar mer sjukvård än tidigare. Kommentarer indikerar dock att den ökade förbrukningen främst beror på att de nu har fått rätt stöd från vården, vilket de tidigare har saknat. Det finns inget i underlaget som indikerar att medlemmarna förbrukar mer vård på grund av att de idag mår sämre än tidigare.

Sammanfattande analys av fontänhusens betydelse för medlemmarna

Det tydliga budskapet från medlemmarna är att de är nöjda, eller till och med mycket nöjda, med det stöd som de har fått från handledare och andra medlemmar inom sitt fon- tänhus. Det som främst lyfts fram av medlemmarna som framgångsfaktorer är en kombi- nation av gemenskapen och rutinerna inom huset, stöttningen med arbetssökande och/eller studier samt frivilligheten i deltagandet.

När respondenterna kommer till fontänhusen lever de i ett omfattande utanförskap. Mer- parten av respondenter har inget arbetet och merparten förbrukar stora volymer av olika samhällsstöd, exempelvis inom vården. Den totala utanförskapskostnaden är cirka
900 000 kr per individ och år, vilket är betydligt högre än genomsnittet i Payoffs databas som ligger på cirka 700 000 kr per individ och år. Uppgifterna i databasen baseras på ett hundratal tidigare genomförda utvärderingar av arbetslivsinriktade satsningar.

När medlemmarna svarar på utvärderingens frågor har de fått stöd från fontänhusen i cirka två år. Flera har då klarat av att ta steget till arbete samt att behovet av sjukvård minskat. Dessa stegförflyttningar skapar en genomsnittlig samhällsekonomisk intäkt motsvarande 160 000 kr per år. Denna intäkt överstiger klart den genomsnittliga sam- hällsekonomiska kostnaden för stödet från fontänhusen. Det betyder att fontänhusens verksamhet skapar en betydande samhällsekonomisk lönsamhet. Återbetalningstiden för de satsade resurserna är sju månader på samhällsnivå. Både kommun, region och staten får en betydande ekonomisk vinning genom de stegförflyttningar mot egenförsörjning och bättre mående som medlemmarna gör med stöd av fontänhusen.

Om medlemmarna i framtiden klarar av att behålla sina jobb och dessutom att fler med- lemmar på sikt kan ta steget till att försörja sig själva kommer intäkten att öka ytterligare och skapa en ökad lönsamhet av den sociala investeringen som fontänhusen innebär.

Utvärderingen visar även att trots att det skapas intäkter motsvarande 160 000 kr per medlem och år återstår fortfarande ca 740 000 kr av den ursprungliga utanförskapskost- naden på 900 000 kr. Framför allt kan utanförskapskostnaden minska ännu mer genom att ytterligare fler av medlemmarna i framtiden kommer i arbete eller ökar sin sysselsätt- ningsgrad. Det finns ingen annan enskild faktor som har så stor ekonomisk påverkan som att en medlem kommer i arbete. Det finns därmed omfattande ekonomiska incitament att fortsätta att stödja målgruppen över tid.

Avslutningsvis vill vi lyfta fram några rekommendationer, vilka vi hoppas ska kunna bidra till diskussioner inom Sveriges Fontänhus Riksförbund, hos personal och medlemmar på respektive hus samt i samverkan med berörda parter, finansiärer och intressenter. Vi är medvetna om att arbetet på fontänhusen ser lite olika ut och att man har kommit olika långt i sitt arbete. Rekommendationerna nedan utgår dock från en övergripande nivå och det är upp till varje enskilt fontänhus att analysera på vilket sätt respektive hus kan dra nytta av rekommendationerna.

Utvärderingen rekommenderar Sveriges Fontänhus Riksförbund och respektive Fontänhus att arbeta med följande:

• Fontänhusen bör ytterligare utveckla och förtydliga sin metodik, sin kompetens och sina nätverk med fokus på ökad matchning av medlemmar mot arbete och studier. BIP-forskningen, världens största forskningsstudie avseende arbetslivsinriktad rehabilitering, visar exempelvis tydligt att matchning mot arbete och studier är en avgörande framgångsfaktor för individens/medlemmens möjligheter att utvecklas och leva ett självständigt liv. Denna utvärdering visar att Fontänhusen redan idag jobbar med fokus på arbete och studier. Samtidigt visar utvärderingen att det finns en stor grupp medlemmar som uppger att de trots detta inte är i en aktiv process mot just studier och arbete. Vi rekommenderar därför Fontänhusen att analysera och vidta åtgärder för att ytterligare utveckla det arbetsinriktade arbetet. Metoder som är lämpliga att använda i detta arbete är exempelvis Supported Employment. Supported Education och/eller IPS (Individual Placement Support). Fontänhusen jobbar till viss del redan enligt dessa eller liknande metoder. Men eftersom den absolut största samhällsekonomiska potentialen ligger i att fontänhusen kan öka andelen medlemmar som kan ta steget till studier och arbete är det av stor vikt att fontänhusen utvecklar detta arbete ytterligare. Vi rekommenderar även fontänhusen att utveckla sitt samarbete med kommunernas Arbetsmarknadsenheter samt med Arbetsförmedlingen. Kopplat till detta arbete bör även nätverk med lokala, socialt engagerade arbetsgivare utvecklas ytterligare.

• Skapa en gemensam, nationell modell för uppföljning av fontänhusens verksamhet. Detta blir både ett internt lärande och en möjlighet att synliggöra Fontänhusens verksamhet på en aggregerad nationell nivå. Modellen för uppföljning bör fokusera på att följa upp och visa på skapade resultat, d.v.s. vilka stegförflyttningar har individerna/medlemmarna gjort i form av: 1) Hur många har gått till arbete och i vilken omfattning, 2) Hur många har gått till studier, 3) Hur många har gått till andra arbetslivsinriktade insatser.

• Modellen för uppföljningen bör utformas för att genomföra uppföljning över tid, för att kunna visa på hur hållbara och långsiktiga resultaten är. Genom idén med ett medlemskap bör det finnas goda förutsättningar att följa medlemmarna under längre tid. Denna långsiktiga uppföljning bör fokusera på att visa: 1) Klarar medlemmar som gått till arbete att behålla sitt arbete och eventuellt öka omfattning / tjänstgöringsgrad, 2) Klarar medlemmar som går till studier att avsluta sina studier med godkända resultat, 3) Klarar medlemmar som går till studier att i nästa steg ta sig in på arbetsmarknaden för att kunna försörja sig själva. 4) Klarar medlemmar att minska sitt bidragsberoende 5) Innebär etableringen på arbetsmarknaden mindre behov av offentliga insatser? 6) Innebär stödet från fontänhus att medlemmar som i dagsläget inte är aktuella för studier eller arbete ändå mår så pass mycket bättre att de får minskade behov av exempelvis hälso- och sjukvården.

• Syfte och mål måste för respektive fontänhus generellt bli tydligare, speciellt med koppling till den arbetslivsinriktade rehabiliteringen samt för att underlätta styrning och uppföljning. Målen bör formuleras med utgångspunkt från en nationell modell och med fokus på att skapa resultat och effekter på både individ- och organisationsnivå. I ett nästa steg kan verksamhetsberättelserna utvecklas för att tydligare visa resultat istället för en omfattande redovisning av genomförandet och aktiviteter.

• Fontänhusen bör aktivt använda denna utvärdering och kunskapen om de samhällsekonomiska resultaten både som underlag för interna analyser och beslutsfattande samt som underlag i strategiska diskussioner med finansiärer, andra berörda parter och intressenter.

• Vi vet att många av fontänhusen strävar mot att nå fler målgrupper, bl.a. UVAS, unga vuxna som varken arbetar eller studerar. Dessa ungdomar är i många fall i en väldigt utsatt situation och behöver stöd, struktur samt sysselsättning. Vi rekommenderar fontänhusen att fortsätta att utveckla sin verksamhet för att nå fler och nya målgrupper där fontänhusen skulle kunna göra skillnad.

• Slutligen vill vi lyfta fram möjligheterna med samverkan tillsammans med olika samordningsförbund. Vi vet att det redan idag finns viss samverkan. Payoff känner väl till samordningsförbundens verksamhet och det är vår uppfattning att denna samverkan skulle kunna utvecklas ytterligare, i syfte att stärka stödet till medlemmarna och för att parterna i förbundet är ansvariga för insatser och samordning av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.